Floorball, en snak med den amerikanske landstræner

De små lande, hvad USA er endnu, har hentet svensk træner til. Så Stefan Hedlund, der har været årets træner hinsidan. Fik æren af at blive landstræner for USA. Det var selvsagt noget af en opgave, og jeg spurgte Stefan Hedlund lidt om hvordan den oplevelse var.

1) Hvad var dit indtryk af floorball VM, hvilke trends syntes du man så i spillet hos de gode lande og de ‘små’ lande?

Mitt intryck är att de mindre länderna har gått framåt och har sina trupper fyllda med atletiska innebandyspelare med bra grundnivå på sina kunskaper. Dock så har de mindre länderna inte kommit närmre Sverige, Finland eller Schweiz – då dessa länder har förvaltat sitt förspång på bästa sätt – dvs de har gjort avstånden mellan de övriga länderna än större. Sverige tex har ju arbetat målmedvetet under två års tid att ta tillbaka guldet och lyckades. Ett imponerande lagarbete allt från spelare och ledare i landslagsstaben till SSL-

2) Hvordan endte du op som svensk træner fra Sverige til at have det amerikanska hold?

Jag fick en förfrågan när jag var tränare för Linköpings IBK i Superligan om jag ville hoppa in vid kvalet inför VM 2010 då deras tidigare förbundskapten hoppade av. Efter att ha fått okej från truppen och sportchefen så tackade jag ja – och sedan blev jag kvar även över kvalet till 2012 och nu även under VM. Kan mycket väl bli en fortsättning till VM 2014 som det ser ut nu, vi har ett väldigt spännande lag på gång.

3) Hvordan laver man en udtagelse til VM, når man ikke rigtig kender alle spillerne?

Vi bjuder varje år in till landslagsläger där alla intresserade får anmäla sig, då träffar vi de flesta spelarna. Sedan har vi ju personer inom organisationen som ser alla spelarna i USA under deras turneringar. Annars får man föra diskussioner med spelarna, deras tränare och andra observatörer via telefon, mail och youtube. Vi försöker ju alltid att mixa mellan spelare som bor och verkar i USA med de spelare som spelar i Europa, men just till detta VM så var det flera av de yngre spännande framtidsmännen inom amerikansk innebandy som tackade nej pga ekonomiska skäl!

4) Hvordan har du forberedt dig og spillerne til VM?

Vi hade ett fyra dagars läger före VM i Schweiz, annars har vi endast förberett spelarna via mailkonversationer.
5) Hvad gjorde størst indtryk på dig ved den amerikanska trup?
Att vi återigen kan få en fantastisk grupp att trivas i varandras sällskap under två intensiva VM-veckor. Att få spelare som träffar varandra en gång om året att bjuda på sig själva och verkligen stöttar varandra och dessutom kan prestera på toppen av sin förmåga varje match – det är alltid ett av de stora intrycken.

6) Hvor meget havde hver spiller betalt for at være med til VM?
Herrverksamheten ska ju gå plus minus noll och den enda finansieringen är spelarna själva. Lägg till att spelarna hade ett kvalspel i februari där vi bodde en vecka på hotell och dessutom får dela på de kostnader som förbundet har för arrangemanget, dopingkontroller, domarnas resor, boende och arvode plus ett antal IFF-delegater så blir det enorma summor.

Vi bodde två veckor på hotell i Schweiz, plus all mat (som inte är billig i Schweiz) plus träningstider, domararvoden vid träningsmatcher, plus VM-avgift till IFF…

Jag vill inte ens gissa vad det kostar för varje spelare. Att de sedan ska betala resa till och från USA eller annat land de reser ifrån gör ju inte kostnaden mindre. En kvalificerad gissning är väl uppemot 40.000-50.000kr för både kvalet och VM. Som tränare vill man helst inte tänka i dessa banor, då min fokusering ska vara coachning, och börjar man tänka ekonomiska aspekter i sin coachning så är man inne på en farlig bana